Den efterlängtade stygnborttagnigsdagen ägde rum igår. Hur ser de ut? Läkt? Vad säger läkaren?
Gipset bort. Sedan några stygn. Vänta. 45 min hann jag titta, se , känna känslan av att vara utan gips. Slås av tanken hur lätt vi vänjer oss med saker, beteenden som att inte kunna knäppa byxor eller dra upp dragkedjor. Att våga fråga om hjälp och ta emot för att bära disk eller byta örhängen. Små saker absolut. Så lärorikt.
Så plötsligt dyker läkaren upp. En av mina lärare på sjukgymnastutbildningen. Och en bra sådan???? bedömning och diskussion. JACKPOT!! Allt ser bra ut. Läker fint.
Sååå nu kvarstår lite nervsvullnad och långfingrets domningar skall bli bra. De splittrade frakturena får läka på utan belastning eller tryck eller bärande under närmsta 4 veckorna. Och så det bästa: ”du får vara utan gips!”
Där sitter jag gapande och hör mig själv racksamr kalla läkaren för ”sommartomte”???? rörlighetsträning, sunt förnuft tex inte gala klippor eller armhävningar säger läkaren. Träna rörlighet, duscha och svettas får jag= jackpot igen!
Så glad så glad. Börjar denna dag med en långpromenad och plockar smultron.
